”Bekämpa USA-imperialismen, sionismen och de arabiska reaktionära krafterna” – en diskursanalytisk studie av 68-rörelsens föreställningar om konflikten i Mellanöstern 1968-1971.

I den här studien undersöks 68-vänsterns syn på konflikten i Mellanöstern. Genom att använda Laclau & Mouffes diskursteori har jag undersökt på vilket sätt de ”reaktionära” arabiska staterna och regimerna framställs, samt hur man betraktar de palestinska motståndsrörelsernas kamp i relation till de arabiska samhällena. Studiens källmaterial är tidskrifter som kopplas till 68-rörelsen samt den tidiga palestinska solidaritetsrörelsens egna tidskrifter. Resultaten visar på att de ”reaktionära” arabiska staterna och regimerna framställs som USA:s hantlangare i regionen och att de bildar en påstådd intressegemenskap med Israel mot den palestinska motståndsrörelsen samt folket. Denna intressegemenskap sträcker sig även till den inhemska överklassen vilket gör att den betraktas som anti-palestinsk och pro-israelisk. Ytterligare så visar min studie att konstruktionerna av de ”reaktionära” arabiska regimerna, såsom Jordaniens, visar på likheter med hur Israel framställs. De båda betraktas bl.a. som folkets fiender och som ansvariga för en social underutveckling. Befrielserörelsen konstrueras i huvudsak som ”reaktionärens” motsats och arbetandes i folkets tjänst för utveckling och frihet